Helgen har varit jobbig.
Det är fortfarande jobbigt ibland. Till och från.
Känslorna svallar. De blossar upp. och de krymper.
Osäkerheten är jobbigast. Osäkerheten på framtiden.
Igår hade jag möjlighet att tänka. Att grubbla. Fick lite rätsida på saker och ting.
Jag vet fortfarande inte hur det kommer att bli.
Måste ta en dag i taget. Hitta någon sorts balans i tillvaron. Hitta andningen. Fokusera på den.
Idag ska jag till rehab. Träna. Försöka i alla fall.
Sen ska jag till företagshälsan. Och prata.
Göra några ärenden inne i stan. Kanske äta lunch. Ute. Kanske inte. Handla... Orkar inte tänka mer på det nu. Det blir som det blir.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar