Visar inlägg med etikett för mycket. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett för mycket. Visa alla inlägg

torsdag 1 mars 2018

Splittrade känslor

Så många känslor det finns...
Och att alla dessa olika känslor kan finnas inut mig på en och samma gång!
Rädsla. Ilska. Glädje. Sorg. Lycka. Irritation. Förväntan. Hopp. 
Det blir snart för mycket... 
jag måste ha en lägenhet så snart det bara går!
Jag mår så dåligt när jag befinner mig där jag är. I stugan. Så mycket outtalat. Så mycket känslor som är i omlopp. Så mycket. Allt! 

I tisdags skulle jag ha varit på lägenhetsvisning. Men den blev inställd. På grund av att vädret bestämde sig för att leva rövare och ställa till med ett väldans liv. Så det blev uppskjutet. Till på måndag. Jag hoppas så in i norden mycket på att jag får lägenheten! Jag är desperat nu! Jag måste flytta! Att bo som jag gör nu tar så fruktansvärt på krafterna. Att behöva vara tyst som en mus för att inte väcka den som sover. Det är så mycket som händer. Så många känslor. Hela tiden. 

Allt jag har är nerpackat nu. Förutom vissa saker som jag använder varje dag. Men annars så är allt nerplockat. Allt. Jag lever i en kappsäck. Lever i en flyttkartong. Jag måste härifrån! Men jag kan inte flytta direkt just nu. Tyvärr. Eftersom jag inte har en lägenhet. Men jag hoppas hoppas HOPPAS på måndagens visning! Jag har funderat på att höra av mig till hyresvärden och tacka ja till den osedd. Funderar fortfarande. Borde jag göra det? Jag behöver den ju... Behöver flytta. Jag kan flytta omgående om det är så. Alldeles nu på direkten. Hjälp mig snälla! Jag måste ha lägenhet!!!

tisdag 13 februari 2018

Motstridiga tankar

Snacka om att allt är en enda röra... Det är i alla fall så det känns. I skrivande stund. 

Jag hade en helt underbar helg! ❤️

Tidigare har helgerna varit värst. Så mycket negativt. Trippat på tå av risk för att säga eller göra något som inte är bra. 

Men den här helgen var så härlig!
Oerhört trevligt sällskap. God mat. Vi såg på Melodifestivalen och gillade samma bidrag.
Pratade massor. Många timmar. Promenerade och njöt av varandras sällskap. 

Men sen har det skurit sig på andra plan... vänskapsrelationer som gått i kras. I alla fall så känns det. Välkomnas av tystnad. Utanförskap. Utfrysning. 
Så fruktansvärt jobbigt. Ville inte alls att det skulle bli så!.. 

Har tränat intensivt igår och idag. Känner att jag måste ta det lugnt nu. Börjat svida lite i halsen. Så
Imorgon blir det lugna rörelser. 

Jag hoppas innerligt att jag får tag i en lägenhet fortast möjligt!! Vill verkligen inte bo kvar här i stugan. 
Jag letar varje dag. Och hoppas att det ger utdelning snart! 

Jag tar en dag i taget och blickar lite längre framåt. 

onsdag 20 december 2017

Jobbigt

Kunde inte somna av mig själv igår.

Massor av minnen kom tillbaka.

Känslan i minnena. Det dryga. Det jobbiga.

Jag låg och vände och vred mig. Länge. Gav upp. Tog en orosdämpande. Väntade en timme. Kunde somna. Sov tio timmar. Är nu groggy.

Förstod inte att jag själv måste ansöka om sjukpenning hos försäkringskassan.
Får lite pengar så här dagarna innan jul. Det var inte så jag tänkt det skulle vara...

Har pratat med f-kassan, fick hjälp med det jag inte förstod.
Har pratat med chefen.
Ska prata med företagshälsan.

Så mycket. så jobbigt.

Snön är borta... den har försvunnit med regnet som kom.
Grått väder.

Jag har pizza kvar sen igår.
Inte glutenfri. Det gick bra. Inte ont i magen.
Det blir gott att äta den sen. Gott.

Micra är inne. farstudörren är öppen. Hon kan komma in. In i stugan. Hon gillar sin filt. På golvet.

Tankarna far runt. Tappar fokus fort.
Vill inte tänka på minnen från förr. Det jobbiga. Tids nog kommer det.
Men jag blev sårad. Djupt. Av en person. Nära.

Den 3 januari ska jag träffa min samtalskontakt på Avonova, företagshälsan.

Min svärmor är bra att prata med. Hon förstår. Hon säger vad hon tycker. Hon är rak. Jag gillar min svärmor. Hon är bra.

Jag är ledsen. Nedstämd. Mår inte bra.

Jag har sett fram emot julen.
Att fira med Ti och hans mor med man, och Tis syster med man och barn,
Varmt, juligt och trevligt.
Jag hoppas det ska bli bra.

Jag ska baka inför jul.
Jag hoppas jag ska orka det. Hinna det. ...ha råd med det...

Det blir inte som jag tänkt....
Varför ska pengar behöva styra så mycket?!
Varför ska allt styras så av detta påhitt?!

Alla ska ha pengar... Men när man inte har några pengar att ge? Hur blir det då?...




tisdag 19 december 2017

Upp och ner som en bergochdalbana...

Energin finns i kroppen!
Yes!
Ladda batterierna...

Byta kläder (från mjukis till anständigt). Lite av energin försvann. 
Gå till bilen. 
På med musik. Fartfyllt och glatt!
Inte låtsas om paniken. Nejdå. Sjung med i musiken istället! 

In till stan. Parkera. Promenera. 
In till bibblan. Låna böcker! 
Paniken börjar riva i bröstet. 
Andas. 
Luuuuuugna andetag. 
Iiiiiiin 
och 
uuuuuut. 

Energin har sinat mer. 

Tillbaka till bilen med de lånade böckerna. Det känns bra! Bra böcker. Feelgood. Härligt. 

Till Kvantum. Fast först djurbutiken. 
Kliver in. Och en hund börjar skälla. Högt. Fyyyy vad skrämd jag blev!
Butiksinnehavaren försökte skämta nåt om att jag blev utskälld. 
Till kattmatshyllan. Hitta rätt torrfoder. Till kassan. Gå till kattsandshyllan. Hitta rätt. 
Fundera. Köpa. Känns bra. 

Till bilen. Till Kvantum. Handla. Få inspiration. Betala. Till bilen. 
Trött. Utmattad. Men inte klar än. 
Musik på. Lyssna. Sjunga. Köra. 

Svänga förbi jobbet. Hämta täckbyxorna och kängorna. Orkar inte mer. Kramar från kollegor. Trött. Svårt att andas. Panik i bröstet. Orkar inte prata. De förstår. Fly. Bort från förskolan. Tillbaka till bilen. Kyrkklockorna ringer. Högt. Begravning i kyrkan. Fyyyy så skrämd jag blev igen!!! 
Snabbt till bilen. 
Musik. På. Åka. Hem. 

Hemma. Plocka ur bilen. Två vändor. Katterna vill in. Allihopa. Micra också. 

Plocka in. Laga mat. Det blev gott. Bra. Äta maten. Mätt. 
Plocka lite. Göra i ordning. Bra. Trött. 

Dags att bara vila. Koppla av. Läsa. Skriva. Bloggen. Klart. 

Micra är fortfarande inne. Men bara i farstun. Har lämnat fastudörren på glänt. Hon myser och kopplar av. De övriga fyra är lite fundersamma. Men nöjda. 

Dörren måste vara öppen, då kan Micra slappna av 

Mysigt på nytvättade filten

onsdag 13 december 2017

Utmattad

Sovit ca 3 timmar inatt....

Är så fruktansvärt trött

Har varit vaken sen 01.20. 
Har varit uppe ur sängen sen 03.30. Ungefär. 

Det är bara att konstatera. 
Det blev för mycket igår. 

Vad gjorde jag igår då?

Slog in julklappar. 
Åt ingen riktig lunch. 
Åkte till köpcentret. 
Köpte ljusslingor. 
Köpte spolarvätska. 
Köpte julklapp. 
Postade iväg julklappar. 
Handlade. Mat. 
Besökte jobbet. Kort. 
Satte upp köpta ljusslingor. 
Satte upp ytterligare en ljusslinga. 
Blandade till en sallad.
Åt middag. 
Läste. Försökte koppla av. 
Duschade. 
Dödstrött. 
Svårt att somna. 

Ja.... 
Fullspäckad dag ger utmattad dag. 
Fullt ös...medvetslös...
Nästan. 

Klockan var ca 9.30 när jag kände att det började närma sig lunchdags. Kollade på klockan. Va?! Så lite! Känns som tolv...
Men är en vaken sen mitt i natten så är det väl lunchdags, förmodar jag. 

Jag bytte kläder, drog på mig varma kläder. Och gick ut. I dungen. Till min plats. 
Pyzzel följde med!
Tardiz följde med!
Ouzo följde med!
Bara Snoozie som inte följde med. 

Och vilken upplevelse!

Jag bredde ut filten på marken och satte mig ner. Sen så lade jag mig ner. På rygg. Med slutna ögon. Och bara andades. Lyssnade på vinden i träden. Andades in skogsdoften. Och bara njöt!

Så kände jag det! 
Tyngden av en katt på mitt ben! 
Och!
Det är Pyzzel!!!!
Mer anti-knäkatt får man nästan leta efter. Eller nej. Det är nog Tardiz... 
och efter en stund! Så kommer Tardiz!
Och sätter sig på mitt andra ben!
Så jag har mor och son på mina ben! 

Tardiz beger sig iväg på upptäcksfärd, och Ouzo kommer till mig. Lägger sig på min bröstkorg och bara spinner! 

Lugnet kommer till mig! 
Underbara Pyzzel har legat på mitt ben i ungefär en halvtimme. Kärlek! 

Vilken känsla! Underbara vackra Pyzzel är på mina ben! Frivilligt! 


Tardiz kommer!


Det här är en helt magisk känsla!!!



Så vackra! Så fantastiska! Mor och son!



Lycklig!



Ouzo har kommit! Det är hennes fina bakdel som syns till vänster. 



Ett tassavtryck! Från någon. En älskling!



Pyzzel visar sitt vackra ansikte!



Nyfikna älsklingar!!



En ståtlig Pyzzel får bli den avslutande bilden. 


Jag älskar dessa underbara fantastiska individer!


Nu är det tid att gå hem igen. Och värma på lite lunch. Jag är jättehungrig!