Splittrade känslor

Så många känslor det finns...

Och att alla dessa olika känslor kan finnas inut mig på en och samma gång!

Rädsla. Ilska. Glädje. Sorg. Lycka. Irritation. Förväntan. Hopp. 

Det blir snart för mycket... 

jag måste ha en lägenhet så snart det bara går!

Jag mår så dåligt när jag befinner mig där jag är. I stugan. Så mycket outtalat. Så mycket känslor som är i omlopp. Så mycket. Allt! 

I tisdags skulle jag ha varit på lägenhetsvisning. Men den blev inställd. På grund av att vädret bestämde sig för att leva rövare och ställa till med ett väldans liv. Så det blev uppskjutet. Till på måndag. Jag hoppas så in i norden mycket på att jag får lägenheten! Jag är desperat nu! Jag måste flytta! Att bo som jag gör nu tar så fruktansvärt på krafterna. Att behöva vara tyst som en mus för att inte väcka den som sover. Det är så mycket som händer. Så många känslor. Hela tiden. 

Allt jag har är nerpackat nu. Förutom vissa saker som jag använder varje dag. Men annars så är allt nerplockat. Allt. Jag lever i en kappsäck. Lever i en flyttkartong. Jag måste härifrån! Men jag kan inte flytta direkt just nu. Tyvärr. Eftersom jag inte har en lägenhet. Men jag hoppas hoppas HOPPAS på måndagens visning! Jag har funderat på att höra av mig till hyresvärden och tacka ja till den osedd. Funderar fortfarande. Borde jag göra det? Jag behöver den ju... Behöver flytta. Jag kan flytta omgående om det är så. Alldeles nu på direkten. Hjälp mig snälla! Jag måste ha lägenhet!!!

Intensivt

Intensivt. Det är ett bra ord för att beskriva mitt liv just nu. I alla fall är det så det känns. 

Det är så mycket som händer. Som har hänt. Mycket på kort tid. 

Så vad händer i mitt liv just nu då?

Jag letar lägenhet. Jo, så är det. Relationen med Ti rasade samman, det fungerar inte längre. Jag bröt ihop totalt av det. Var så ledsen, helt förkrossad. Men nu har jag tagit mig samman och börjat leta ny bostad. 

Jag var på visning idag av en lägenhet. Jag hoppas att jag får den! Det är inne i Vänersborg jag letar. Jag får så oerhört bra hjälp från vårdcentral, rehab, kurator, och försäkringskassan nu. Vill inte bryta upp för att starta på nytt någon annanstans. Det kan bli betydligt sämre då... här har de lärt känna mig, och de vill alla samma sak. Att jag ska må bättre, bli frisk och komma tillbaka till arbetslivet. Det känns så bra att jag har deras stöd. För de vet att jag behöver ta det långsamt. En dag i taget. Och vila. 

Jag motionerar varje dag. Tränar på rehab. Först var det tre dagar i veckan (mån, ons och fre). Men jag bad om att få träna även tisdagar och torsdagar då jag mådde så dåligt de dagarna. Hade ingen motivation. Så det fick jag. Jag går upp tidigt. Äter frukost i lugn och ro. Vilar lite. Åker till rehab och gymmar. Motionscykel, löpband, crosstrainer, rodd. 

Svetten rinner mot slutet av träningspasset. Och då har jag uppnått målet för dagen. Jag måste få upp pulsen, få igång flåset, som min sjukgymnast sa. 

Vad händer mer?

Jag kommer inte gå tillbaka till förskolan. Inte inom en snar framtid i alla fall. Kanske aldrig mer. 

Det är för intensivt för att jag ska klara med det. Alla ljud, all rörelse. Jag mår inte bra av det. 

Så jag ska få hjälp av f-kassan och arbetsförmedlingen. För att hitta vad jag kan arbeta med. Pröva praktikplatser. Nån gång framöver. 

Men just nu letar jag lägenhet. 

Tankar. Namnbyte. Blandat.

Jag har inte orkat skriva på länge. 

I måndags började jag arbetsträna. 25%. 

Jag gick hem tidigare måndag och tisdag. På onsdagen var jag ledig. På torsdag gick jag hem efter 30 min. Det fungerade inte. Efter samtal med både läkare vid vårdcentralen och handläggare på försäkringskassan blir jag hemma hela nästkommande vecka. Sen får jag se vad som händer. 

Jag tog en tablett för att sova inatt. Jag var så ledsen. 

Med hjälp av den sov jag i ca 11 timmar. Sen groggy. 

Nedstämd. Nästan hela tiden. 

Men jag orkar mer. Tror jag. 

Igår tvättade jag alla fönstren. Det blev fint. 

Sen orkade jag inte göra något mer. Jo. Laga middag. Pannbiff med lök. Ti tyckte det var gott. Jag blev lite missnöjd med såsen. 

Idag har jag inte gjort mycket. Åkte till affären med Ti och handlade. Soligt och vackert väder. Borde ha varit ute. Promenerat. Orkade inte. 

Imorgon ska jag träna. På rehabmottagningen. 

När jag är där så cyklar jag. På en motionscykel. Och ror på en ...roddmaskin? Och trampar och joggar på en crosstrainer. Jag gillar bäst att ro. Den heter fluid-något och själva tyngderna är inuti en vattenfylld kåpa, med ett vattenhjul i som snurrar för varje gång man drar snöret fram och tillbaka. Det blir ett sånt härligt ljud från den! När jag sitter på den brukar jag blunda och föreställa mig att jag sitter i en roddbåt på en sjö och njuter. 

Jag har fått hem pappren från skatteverket! Det är nu officiellt ändrat. Jag heter numer Saga Björck! 

Det är så skönt att få det ändrat. 

Jag har ogillat namnet Ulrika i så lång tid. När jag var yngre. När jag gick i skolan. Sen lärde jag mig att acceptera att jag faktiskt hade det namnet. Men jag avskydde att bli kallad för Ullis. Det kröp i kroppen! Usch! Alla hemska förvrängningar av ”smeknamnet” från mobbningen i skolan!

Ullis

Rullis

Sullis

Fullis

Knullis 

Så att byta namn gör att jag kan få distans ifrån det på ett helt nytt sätt. 

Mitt fullständiga namn är Saga Ulrika Kristina. 

Tidigare var mitt tilltalsnamn Ulrika. 

Men nu!

Nu heter jag Saga! 

Hjälp ut ur mörkret

Livet kan vara jobbigt

Livet kan vara hårt

Livet kan vara ett rent helvete ibland

Då är det skönt att få hjälp

Professionen hjälp

Folk som förstår

Folk som vill hjälpa

Men det är mycket 

Svårt att hålla isär 

Får hjälp av

Vårdcentralen (läkare; rehabkordinator)

Rehabmottagningen (sjukgymnast)

Företagshälsovården (samtalskontakt)

Försäkringskassan (handläggare)

Jobbet (chef, kollegor)

Och nära och kära

Vänner 

Familj

De som bryr sig

Tankarna snurrar dagligen

På vad som hänt

Nyss

Förut

Länge sedan

Sånt som hänt mig

Saker andra gjort

Som jag gjort

Eller inte gjort

Lär mig sakta att säga ifrån

Att säga stopp när jag inte orkar

Att hindra att energin försvinner

Hindra energitjuven

Minnen från gårdagen ger glädje

Sliten efter gårdagen. Det blev sent. Kom i säng vid 3 inatt. Sov till och från till 12. 

Men det var roligt igår. Ti och jag var till Trollhättan och firade in det nya året med några av Tis spelvänner. Tacos till middag, spel och quiz därefter, och massa efterrätter. 

Jag vann mycket igår!

Fast först förlorade jag i exploding kittens. Det var inte ”my kind of game”...

Men sen spelade vi spank the monkey. Och där vann jag! Fast jag trodde länge att jag skulle förlora. Men icke då. Jag vann! Jippie! 

Ljudnivån var väldigt hög ibland, vilket gjorde att min sinnesnärvaro blev desorienterad. Jag var helt väck... men så blev det lugnare och då blev det bättre för mig också. Värdinnan var jättegullig och fixade så att jag kunde gå iväg om jag skulle behöva det. Gå in i ett angränsade rum för att enbart ta det lugnt. Jag hade troligen behövt göra det...men jag ville så gärna vara med i gemenskapen. 

Sen var det dags för musikquiz! Jag vann! Hihi! 

Vi var indelade i fyra lag. Två i varje, förutom ett lag som bestod av tre pers. Mitt lag vann överlägset. Det var jätteroligt! 

Sen var det dags för charader! Då var vi tre lag. Och mitt lag vann!!! Jippie!!! Överlägset igen! Tjiiiihooo! 

Charaderna var indelade i kategorier: Astrid Lindgren, disney, djur, och ordspråk. 

Vi tog bort ordspråken...det gick inte så bra med dem. 

Vi avslutade med ett disney-musikquiz. Tre lag. Det var lite ojämnt fördelat mängdmässigt i lagen. Mitt lag bestod av två pers. De andra två lagen hade tre, och fyra pers. 

Men! Mitt lag vann!!! Jippie igen!!!

Det var såååå roligt att vinna så mycket igår!

Även om det enbart var äran man tävlade om. Inga priser. Men känslan att vara på topp var så roligt! 

Så den känslan följer med mig idag! Livar upp i min mycket trötta hjärna. 

Utmattad

Sovit ca 3 timmar inatt....

Är så fruktansvärt trött

Har varit vaken sen 01.20. 

Har varit uppe ur sängen sen 03.30. Ungefär. 

Det är bara att konstatera. 

Det blev för mycket igår. 

Vad gjorde jag igår då?

Slog in julklappar. 

Åt ingen riktig lunch. 

Åkte till köpcentret. 

Köpte ljusslingor. 

Köpte spolarvätska. 

Köpte julklapp. 

Postade iväg julklappar. 

Handlade. Mat. 

Besökte jobbet. Kort. 

Satte upp köpta ljusslingor. 

Satte upp ytterligare en ljusslinga. 

Blandade till en sallad.

Åt middag. 

Läste. Försökte koppla av. 

Duschade. 

Dödstrött. 

Svårt att somna. 

Ja.... 

Fullspäckad dag ger utmattad dag. 

Fullt ös...medvetslös...

Nästan. 

Klockan var ca 9.30 när jag kände att det började närma sig lunchdags. Kollade på klockan. Va?! Så lite! Känns som tolv...

Men är en vaken sen mitt i natten så är det väl lunchdags, förmodar jag. 

Jag bytte kläder, drog på mig varma kläder. Och gick ut. I dungen. Till min plats. 

Pyzzel följde med!

Tardiz följde med!

Ouzo följde med!

Bara Snoozie som inte följde med. 

Och vilken upplevelse!

Jag bredde ut filten på marken och satte mig ner. Sen så lade jag mig ner. På rygg. Med slutna ögon. Och bara andades. Lyssnade på vinden i träden. Andades in skogsdoften. Och bara njöt!

Så kände jag det! 

Tyngden av en katt på mitt ben! 

Och!

Det är Pyzzel!!!!

Mer anti-knäkatt får man nästan leta efter. Eller nej. Det är nog Tardiz... 

och efter en stund! Så kommer Tardiz!

Och sätter sig på mitt andra ben!

Så jag har mor och son på mina ben! 

Tardiz beger sig iväg på upptäcksfärd, och Ouzo kommer till mig. Lägger sig på min bröstkorg och bara spinner! 

Lugnet kommer till mig! 

Underbara Pyzzel har legat på mitt ben i ungefär en halvtimme. Kärlek! 

Vilken känsla! Underbara vackra Pyzzel är på mina ben! Frivilligt! 


Tardiz kommer!

Det här är en helt magisk känsla!!!

Så vackra! Så fantastiska! Mor och son!

Lycklig!

Ouzo har kommit! Det är hennes fina bakdel som syns till vänster. 

Ett tassavtryck! Från någon. En älskling!

Pyzzel visar sitt vackra ansikte!

Nyfikna älsklingar!!

En ståtlig Pyzzel får bli den avslutande bilden. 

Jag älskar dessa underbara fantastiska individer!

Nu är det tid att gå hem igen. Och värma på lite lunch. Jag är jättehungrig!

Myrstack i huvudet

Sitter i bilen på väg hem från bion. 

Tung i huvudet. Huvudvärk. 

Funderar på hur påverkad jag blir av den antidepressiva medicinen. Jag känner mig borta trots att jag samtidigt känner mig närvarande. Som att jag vet att kroppen är där men sinnet befinner sig någon annanstans. Udda. Eller jag vet inte. 

Mängder med tankar far runt i huvudet, men kan inte fokusera på någon direkt. Svårt att fokusera. 

Var till rehab igår. Min sjukgymnast sa till mig att jag måste koncentrera på att göra mina andningsövningar. 

Men det är så svårt. När jag andas lugna jämna andetag kommer massa minnen tillbaka... Jobbiga minnen. Jag vet inte vad som kommer hända härnäst. Det jag vet är att jag får väldigt bra hjälp från vården. 

Jag hälsade på kollegorna på jobbet idag. Det var trevligt att träffa dem. Lite jobbigt, men det gav lite energi också. 

Men det som var jobbigt var blickarna jag fick från några av dem. Blickar som sa ”stackare” ”så synd det är om dig”. Det kändes så konstigt att få dem. Så jag hade svårt att se dem i ögonen. Ville inte se de beklagande blickarna. Kan inte förklara. 

Bion var bra. Jag tycker verkligen om historierna om detektiven Hercule Poirot! Och! Det kommer en till! Döden på Nilen! Produktionen har blivit annonserad, men när den ska spelas in är inte bestämt än. Men jag har en till bra film att se fram emot!

Och på tal om bra film...

Nästa vecka har den senaste Star Wars filmen premiär! Last Jedi. Och självklart ska vi se den! 

Och nästa år är fullspäckad med mängder med bra filmer! 

I februari har Black Panther premiär! Marvel!

I april har Avengers Infinity War premiär! Marvel!

I juni har Deadpool 2 premiär! Marvel! Typ. 

Jippie!!! 

Och utöver Marvel så kommer även nya inspelningen av Jumanji att visas snart! Och i nästa år kommer även den nya versionen av Tomb Raider! Med svenska Alicia Vikander i huvudrollen som lady Lara Croft. 

Så Spännande! 

Har massa skoj att se fram emot i filmvärlden! 

Tankarna rusar trots att kroppen verkar vada i sirap. Allt går så långsamt. Utom tankarna. Men de rusar så fort att jag inte orkar fokusera på dem. Så jobbigt. 

Och orken... Den har försvunnit. Totalt. Jag orkar några få saker varje dag. Jag hängde tvätten idag. Väldigt lite tvätt. Men orken rann ur mig. Borta...

Jag åkte iväg för att få nya vinterdäck på bilen. Som tur är så slapp jag byta dem. Jösses. Det hade aldrig gått. 

Jag var klok nyss. Jag visste att jag är för trött. Så jag sa till Ti att själv gå in och handla. Jag sitter i bilen. Och skriver. Och lyssnar till regnet som slår mot biltaket. Mysigt. Lugnt. 

Snart får jag sova. 

Jag sov 12 timmar inatt. Tack vare min orosdämpande medicin. Utan den sover jag dåligt. Som alltid annars. 

Imorgon har jag inga planer. Ti ska på julbord med jobbet. På kvällen. 

Nu ska vi hem. 

Tankarna har åkt runt som vanligt. 

 

Seg

Segheten är ett faktum. 

Började med antidepressiv medicin igår, idag är jag mycket seg. 

Kan i och för sig bero på att jag sovit 13 timmar inatt också. 

Haft mycket upp och ner de senaste dagarna. Mycket skoj i lördags, väldigt nere i söndags. Både oro och hopp igår. 

Just nu ligger jag i soffan och ser på inspelade avsnitt av Så mycket bättre. 

Vädret är mulet. 

Känns som ett passande väder för mitt humör. 

Är oerhört seg.